日系カナダ人独り言ブログ

当ブログはトロント在住、日系一世カナダ人サミー・山田(48)おっさんの「独り言」です。まさに「個人日記」。1968年11月16日東京都目黒区出身(A型)・在北米30年の日系カナダ人(Canadian Citizen)・University of Toronto Woodsworth College BA History & East Asian Studies Major トロント在住(職業記者・医療関連・副職画家)・Toronto Ontario「団体」「宗教」「党派」一切無関係・「政治的」意図皆無=「事実関係」特定の「考え」が’正しい’あるいは一方だけが’間違ってる’いう気は毛頭なし。「知って」それぞれ「考えて」いただれれば本望(^_-☆Everybody!! Let's 'Ponder' or 'Contemplate' On va vous re?-chercher!Internationale!!「世界人類みな兄弟」「平和祈願」「友好共存」「戦争反対」「☆Against Racism☆」「☆Gender Equality☆」&ノーモア「ヘイト」(怨恨、涙、怒りや敵意しか生まない)Thank you very much for everything!! Ma Cher Minasan, Merci Beaucoup et Bonne Chance 

Samhan=삼한(三韓)⇒마한(馬韓), 변한(弁韓), 진한(辰韓)/ Tri Regni dâ Corea=삼국 시대(三國時代)Le royaume de Silla(新羅)Goguryeo (高句麗)Baekje o Paekche(百済)+임나일본부설(任那日本府說) /Koryo=고려(高麗王朝)Joseon(李氏朝鮮)조선(朝鮮)

삼한(三韓)은 삼국 시대 이전 한반도 중남부에 자리 잡고 있던 연맹왕국인 마한(馬韓), 변한(弁韓), 진한(辰韓)을 통칭하는 말로, 청동기 시대에 한반도 중남부 지역에 성립하였던 진국에 기원을 둔 것이다. 이후 마한의 백제국(伯濟國)이 백제로, 변한의 구야국(狗邪國)이 가야로, 진한의 사로국(斯盧國)이 신라가 되었다는 설이 일반적이다. 삼한으로 통칭되는 78개의 ‘국’(國)의 성격을 두고는 여러가지 논의가 진행되어 왔는데, 대개 신지(臣智)를 정점으로 읍차(邑借)에 이르기까지 여러 단계로 서열화되어 있는 상당한 정치수준으로 추정된다.フランス語→(三韓)Samhan=Pendant la période Samhan (du coréen(朝鮮の三韓時代), hangul : 삼한, hanja : 三韓), au cours de la protohistoire de la Corée(朝鮮の前近代史(初期の歴史), les trois confédérations de Mahan, Jinhan et Byonhan (馬韓、弁韓、辰韓の3国よる連邦制)ont pris forme dans la péninsule(朝鮮半島に構成(設立)された), au Centre (中央(センター?)へ)et(及び) au Sud(南へ), à la fin de l'Âge du bronze(青銅器時代末期(終焉時代) et(及び) au début de l'Âge du fer(鉄器時代(のはじめ)初期). Elles se constituent au contact de Gojoseon(古朝鮮?を支持し接触?), puis des Quatre commanderies chinoises(4分の1は中国の統治(命令)下), au nord de la péninsule(半島の北方). La période est parfois(期間(時代)はときどき(時には⇒) appelée la « période proto-Trois Royaumes » de Corée (”朝鮮の3王国時代”と呼ばれる). Selon l'état des recherches en cours en 2009 les dates vont de 300 avant notre ère (AEC) à 300 de notre ère (EC) (sur des bases archéologiques), mais certains chercheurs excluent le iiie siècle, et d'autres font commencer cette période seulement au ier siècle avant notre ère (sur des bases historiques)1. La difficulté principale tient au fait que les rares documents écrits, coréens et chinois, qui évoquent ces faits politiques en présentent des versions radicalement différentes, et souvent en contradiction avec les témoins archéologiques récemment découverts. ドイツ語→三韓の発祥(起源)背景=Namensherkunft Samhan wird heute allgemein als Sammelbezeichnung für die drei Han(韓)-"Staatenbünde"(”連合国家”) oder für die zeitliche Periode(期間) ihrer Existenz(存在した) verwendet. Direkt übersetzt würde heute „Sam“ für „Drei“ und „Han“ (”韓”)für „groß“ oder „eins“ stehen. Auf keinen Fall darf „Han“ mit der chinesischen Han-Dynastie(中国の(前・後)漢王朝 )verwechselt werden.[4] Die früheste Aufzeichnung und Verwendung des Begriffs Samhan (chinesisch 三韓) ist in der Schrift Hanshu, die 36–92 n. Chr. verfasst wurde[5], zu finden[6] und soll u.a. hier auch Grundlage sein. Spätere Verwendung des Begriffs Samhan(三韓) für Joseon(朝鮮) oder Goguryeo(高句麗)[6], sollten hier nicht zu Verwechselung führen. スペイン語⇒興亡(歴史)と地理=Significa Sam (三) tiende sentido de "tres," y Han de “grande (uno), largo, mucho, muy”. Han en letra hanja se escribe como 韓, 幹, o 刊, pero no tiene relación con las dinastías chinas normalmente que tienen letra Han (漢). En caso de Mahan, Byeonhan y Jinhan, Ma es el Sur, Byeon luz y Jin'’ el Este.t.1​ Se cree que tres reinos de Samhan se formaron (三韓の形成)alrededor de la caída de Gojoseon(高句麗) en el manchuria y norte de Corea (朝鮮北部満州)en 108 a. C(108年)., cuando estado Jin desapareció en los recuerdos de historia(歴史). En el siglo Ⅳ(4世紀) d. C., Mahan se incorporó a Baekje(百済), Jinhan(辰韓) a Silla(新羅) y Byeonhan a la confederación (連合)Gaya que finalmente(最終的に) se hizo la parte del reino Silla(新羅帝国). Geografía(地理) La ubicación exacta de tres proto-reinos ha disputado, dando la posibilidad que las fronteras se habían cambiadas con el transcurso del tiempo. El libro clásico coreano, Samguk Sagi dice que: Mahan en la región norte de ahorita Corea del Sur dónde Goguryeo ocupó luego; Jinhan cerca de Silla y; Byeonhan en sur-oeste de Baekje. Sin embargo, el libro chino San guo zhi'’ que se escribió antes de Samguk Sagi dice Mahan en la región sur-oeste, Jinhan en sur-este y Byeonhan entre dos reinos. 변한(弁韓), 또는 변진(弁辰)은 한반도 남부에 있던 삼한의 하나이다. 지금의 경상북도 일부 및 경상남도 지역으로, 남해에 접하고, 서쪽은 마한, 동쪽은 진한에 접해 있었다. 《삼국지》 〈위서〉동이전에 의하면 12개국이 있었다고 전하며, 나중에 구야국을 중심으로 가야로 발전했다.[1]インドネシア語→弁韓=Byeonhan, dikenal juga dengan Byeonjin, adalah sebuah konfederasi(連邦制=連合国家(王朝) kesukuan yang berkembang dari sekitar awal tahun pertama Masehi sampai abad ke-4 M di sebelah selatan Semenanjung Korea(朝鮮). Byeonhan adalah salah satu dari negara Samhan (atau "Tiga(虎?) Negara Han"(”漢”), bersama dengan Mahan (姓)dan Jinhan(辰韓). 弁韩,亦称“弁辰”,朝鲜半岛南部古国名。与“马韩”、“辰韩”合称“三韩”。他们是现在朝鲜族的直系祖先,也是如今韩国国名得来的原因。 据《三国志》记载,弁韩有十二国,每个国家都有自己的城邦、文武大臣和国王。[1]其法律、社会习俗非常严厉。[2] 弁韩与辰韩杂居,与辰韩语言和文化相似。[3] 弁韩以铁器生产闻名,其生产的铁器销售到朝鲜半岛其它地区和日本等。和中国一样,弁韩也以铁为货币流通工具,并给汉四郡铸币마한(馬韓)은 고대 한민족의 54개 부족국가 연맹체이다. 마한은 삼한의 기간(基幹)으로서 가장 넓은 지역에 걸쳐 있었다. 그 범위는 한강 유역(경기도)으로부터 충청·전라에 퍼져 있었으며, 목지(目支)[1]·백제(伯濟)[2] 등 54개국이 지역적 연합체를 이루고 있었다. 후에 부여 등 북방계 유이민을 중심으로 형성된 백제(百濟)국이 마한세력을 통일했다.馬韓⇒Mahan (Korean pronunciation(朝鮮語による発音⇒): [ma.ɦan]) was a loose confederacy of statelets(緩やかな連邦制国家) that existed from around the 1st century BC to 5th century AD (紀元前1世紀から5世紀に存在した)in the southern Korean peninsula (朝鮮半島南部)in the Chungcheong and Jeolla provinces(忠清と全羅道地方).[1] Arising out of the confluence of Gojoseon migration and the Jin state federation, Mahan was one of the Samhan ("Three Hans"), along with Byeonhan and Jinhan. Baekje began as a member statelet, but later overtook all of Mahan and became one of the Three Kingdoms of Korea.[1] ポルトガル語→馬韓=A Confederação (連邦)Mahan ( 마한 ) foi uma federação de 54 cidades estados que existiam no sudoeste da Península Coreana(朝鮮半島), nas costas do Mar Amarelo . Mahan foi um dos Samhan (ou "Três Hans"(”三韓”), juntamente(評議会政府?) com Byeonhan (馬韓ou(あるいは) Pyonhan(平壌) e Jinhan(辰韓)  ou(もしくは) Chinhan(中国人) [1]. 馬韓,是公元前100年至300年間位於古代朝鮮半島的西南部(忠清、全羅兩道)的部落联盟, 与“辰韩”和“弁韓”(弁辰)合称“三韩”。 据《后汉书·卷85》记载,马韩位于三韩西部,有五十四国。马韩北与乐浪郡,南与倭相邻。[1] 马韩是三韩中最强大的,被三韩拥立为“辰王”, 定都目支国,统领三韩之地。 [2]马韩与高句丽、濊貊一样都有在十月祭天的风俗。 진한(辰韓)은 한반도 남부에 있던 삼한(三韓)의 하나이다. 지금의 경상북도 지역으로, 동해에 접하고, 서쪽은 마한(馬韓), 남쪽은 변한(弁韓)에 접해 있었다. 모두 12개의 국가로 되어 있었으며, 사로국이 이들을 병합하여 신라(新羅)가 되었다. 辰韓(진한,しんかん),是古代(公元前2世紀末至公元後4世紀左右)朝鮮半島南部民族部落之一,在洛東江以东庆尚道,與馬韓及弁韓合稱三韓。三韩是现在朝鲜族的直系祖先,也是如今韩国国名得来的原因。ロシア語⇒辰韓=Чинха́н — племенной союз на юге Корейского полуострова к востоку от реки Нактонган, на территории современного региона Кёнсандо. Существовал с I века до н. э. до IV века н. э. Чинхан был одним из государств Самхан («Три хана»), наряду с Пёнхан и Махан. Являлся потомком государства Чин, а позднее вошёл в состав Силлы, одного из Трёх королевств Кореи. Чинхан, как и другие союзы Самхан появился в результате распада древнейшего корейского государства Кочосона в 108 году до н. э. и последующей миграцией населения из северной части Корейского полуострова в свзяи с основанием там китайских округов. 삼국 시대(三國時代)는 기원전 1세기부터 중앙집권적 국가로 발전한 고구려, 백제, 신라의 삼국과 그 판도에 영향을 끼친 가야 연맹을 포함한 4개 국가가 한반도와 만주 일대에 세워지면서부터 7세기에 신라에 의해 통일되기까지의 시대를 가리킨다. 삼국시대의 전반은 고구려와 백제가 주도했으나 진흥왕 이후 국력이 막강해진 신라가 삼국시대 후기를 주도하고 결국 삼국 통일을 이루고 남북국시대를 열었다. 각국의 전성기는 백제 4세기, 고구려 5세기, 신라 6세기 순이다. 汉朝(前202年[註 1]-220年)是中国历史上继秦朝后出现的朝代,在中國歷史上極具有代表性,扮演承先啟後的重要關鍵地位。漢朝分为两个历史时期,西汉(前202年-9年)與东汉(25年-220年),中間王莽篡漢建立新朝(9年-23年)與西漢更始帝時期(23年-25年),西漢與東漢合称兩汉,還有蜀漢;亦有以东汉与西汉的首都代指,合称两京[1]。西汉为汉高帝刘邦所建立,建都长安;东汉为汉光武帝刘秀所建立,建都雒陽。アフリカーンズ(南アフリカ=ブール(ボーア)語⇒Die Han-dinastie (Vereenvoudigde Chinees: 汉朝; Tradisionele Chinees: 漢朝; pinyin: Hàn Cháo; Wade–Giles: Han Ch'ao; IPA: [xân tʂʰɑ̌ʊ̯], 206 v.C. – 220 n.C) was ’n Chinese dinastie wat vooafgegaan is deur die Qin-dinastie (221–207 v.C.) en opgevolg is deur die Drie Koninkryke (220–280 n.C.). Dit is gestig deur die rebelleleier Liu Bang, nadoods bekend as keiser Gaozu van Han. Dit is kortliks onderbreek deur die Xin-dinastie (9–23 n.C.) van die vorige heerser Wang Mang. Dié tussentydperk verdeel die Han in twee tydperke: die Westelike Han (206 v.C. – 9 n.C.) en die Oostelike Han (25–220 n.C.). Die bewind van die Han, wat oor vier eeue gestrek het, word beskou as ’n goue era in die Chinese geskiedenis.[1] Tot vandag verwys China se grootste etniese groep na hulself as die "Han-volk" en die Chinese skrif word "Han-karakters" genoem.[2] 위지왜인전 (魏志倭人傳, 일본어: 魏志倭人伝 기시와진덴[*])은 중국 위진남북조 시대의 사학자 진수가 쓴 정사 《삼국지》 안에 있는 〈위서〉(魏書, 전 30권)에 담겨 있는 동이전 (東夷傳)의 "왜인"에 관한 조항을 가리키는 말이다. 정식 명칭은 "《삼국지》 위서동이전 왜인조"이며, 1,988자 또는 2,008자가 쓰여 있다고 한다.《魏志倭人傳》是日本對於中國史書《三國志》中記載魏國歷史的《魏書(通稱《魏志》)·東夷傳》中的倭人條的通稱。《魏志倭人傳》爲西晋的陳壽所作,是現存對於古代日本的情況最早的紀錄(約成書於3世紀後半,280年~290年間)。現存數種版本,以百衲本爲最善本。全文共1988字,描寫了日本在大和王權建立以前(即彌生時代)的情況 オランダ語⇒Wajinden (倭人伝) is de Japanse uitspraak van Worenchuan (倭人傳), het eerste belangrijke Chinese verslag over Japan. De titel betekent bericht over de mensen van Wa, en het werk was een hoofdstuk van de Weizhi (魏志, Kroniek van Wei, ook wel Weishu, 魏書, Boek van de Wei), zelf weer een onderdeel van de Kroniek van de Drie Rijken. シシリー語⇒三国時代=Li Tri Regni dâ Corea (朝鮮)furu chiddi di Goguryeo(高句麗), Baekje(百済) e Silla(新羅), chi accuparu la pinisula(半島) curiana e la Manchuria(満州), ntra lu primu seculu a.C. e lu sèttimu seculu d.C. Àutri regni cchiù nichi e stati tribbali esisteru prima e duranti lu piriudu dî tri regni, zoè Gya, Dongye, Okjeo, Buyeo, Usan, Tamna, ecc. Lu piriudu accuminzò tradizziunarmenti ntô 57 a.C., quannu lu regnu Saro (poi Silla) nnô sud-est dâ pinisula uttinni l'atonumia dâ (dinastia Han), dû mperu cinisi. Goguryeo ô nord e ô sud dû ciumi Yalu (ciumi Amnok ntâ lingua curiana) pigghiaru la nnipinnenza dî cinisi ntô 37 a.C. Ntô 18 a.C, dui principi di Goguryeo(高句麗) lassaru dda lutta p’èssiri lu succissura e stabbiliru Beaekje(百済) ntô sud-ovest (南西)dâ pinnisula (半島oggi Seou(ソウルl), di cui lu capitali fu Ungjin (oggi Gongju o Chongju) e appoi Sabi (oggi Puyo) ntô sud-ovest di Seoul(ソウル南西). Lu regnu Gaya fu siparatu di Beakje (百済)ntô primu sèculu d.C. La fini dâ dinastia di Han(漢朝末期), ô principiu dû terzu seculu, lassò li tri regni a svilupparisi cuntinuamenti sinza ustaculu. Tutti li tri regni avìanu la stissa curtura(文化). Lu Confucianismu (儒教=孔子)si diffunnìu nni l'àuta sucitati dâ Corea a accuminzari dû primu sèculu a.C. Doppu fu cumpritamenti sustituitu cû Buddismu(仏教). Goguryeo, lu cchiù grannni dî tri, àppi dui capitali altirnativi. Nangnang (òi Pyongyang(平壌) e Kungae supra lu ciumi Yalu. Ô principiu lu statu ca era ê cunfini dâ Cina, cunquistò a picca a picca li granni tirritori dâ Manchuria(満州), e nfini assicutò li cinisi fora di Nangnang ntô 313. La nfluenza culturali dî cinisi arrimasi nzinu ca lu Buddismu (仏教)fu aduttatu comu la riliggiuni ufficiali, ntô 372(372年に公式?).Ntô quartu sèculu Baekje f(百済)u veru pruspira e duminava casi mitati dâ pinisula, la banna miridiunali. 고구려(高句麗) 혹은 고려(高麗)(기원전 37년(남한) 또는 277년(북한) ~ 668년)는 한국의 고대 국가 중 하나로, 백제 및 신라와 함께 삼국 시대를 구성한 나라이다. 지역적으로는 만주와 한반도 북부를 약 705여 년 동안 지배하였으며, 5세기 이후 장수왕 시기 이루어진 국호 개명으로 고려(高麗)로 불리기도 하였으나 왕건이 건국한 고려와 구분하기 위해 고구려로 통칭되고 있다. 隋朝(581年—619年)是中國歷史之中,上承南北朝、下啟唐朝的一個重要的朝代,史學家常把它和唐朝合稱隋唐[3]。隋朝源自581年隋文帝楊堅受禪建立隋朝,至619年王世充廢隋恭帝[2][b]楊侗為止,國祚39年[4]。楊堅屬於北周的胡漢關隴世家,於北周宣帝繼位後逐漸掌握周廷。幼年的北周靜帝即位後,身為外戚的楊堅控制朝政,先後平定尉遲迥、司馬消難等反楊叛軍。581年北周靜帝禪讓給楊堅,北周亡,楊堅定國號為「」[5]。隋文帝於587年廢除後梁,於589年隋滅陳之戰攻滅南朝陳,俘虜陳後主。隔年9月,控制嶺南地區的冼夫人歸附隋朝。至此,天下一統,隋朝結束了中國自魏晉南北朝以來的分裂局面,重新建立大一統的國家[6][7]。ポーランド語⇒Sui Yangdi (chiń. upr.: 隋煬帝; pinyin: Suí​ Yáng​dì, ur. 569 - zm. 11 kwietnia 618) - drugi i ostatni cesarz dynastii Sui, panujący w latach 604 - 618. チェコ語⇒Dynastie Suej (čínsky: 隋朝; pinyin: suí cháo) je jedna z čínských dynastií, která trvala mezi lety 581-618. Následovala po období jižních a severních dynastií, na jehož konci se podařilo dynastii Suej Čínu opět sjednotit, a po ní následovalo takřka třistaleté období vlády dynastie Tchang. Zakladatelem a zároveň prvním císařem dynastie Suej byl císař Wen a posledním se stal panovník Kung-ti. Vládcové dynastie Suej patřili k počínštěné turkické šlechtě.隋炀帝杨广(569年-618年4月11日),一名英,小字阿𡡉[1][2]。隋文帝杨坚和文献皇后獨孤伽羅的次子,是隋朝第二位皇帝。隋恭帝杨侑諡杨广为炀帝[3];夏王窦建德諡杨广为闵帝[4][5];皇泰主杨侗諡杨广为明帝,庙号世祖。[6]炀帝十三岁被封为晋王,兼任并州[7]主管。デンマーク語→高句麗=Goguryeo (Hangul: 고구려; Hanja: 高句麗; RR: Goguryeo; MR: Koguryo, koreansk udtale: [koɡuɾjʌ], 37 fvt-668 CE), eller Goryeo (高句麗Hangul(ハングル語表記⇒): 고려; Hanja: 高麗; RR: Goryeo; MR: Koryo , koreansk udtale(朝鮮半島): [koɾjʌ]), var en af ​​de gamle tre kongedømmer i Korea(韓国),[1][2][3] beliggende i den nordlige og centrale(中央から北方) dele af den koreanske halvø og de sydlige og centrale dele af indre og ydre Manchuriet(満州). Goguryeo (高句麗)var en aktiv deltager i magtkampen om kontrollen over den koreanske (東北部韓国を支配(統治)管理していた)halvø og var også forbundet med de udenlandske politiske (政治)anliggender i nabolandede Kina og Japan(日本). Samguk Sagi, en tekst fra det 12. århundrede fra Goryeo, indikerer, at Goguryeo blev grundlagt i 37 f.Kr. af Jumong (Hanja: 朱 蒙), en prins fra Buyeo, der kom på tronen som Dongmyeong. Der er arkæologiske og tekstmæssige beviser fra kinesiske geografiske monografier, der tyder på, at Goguryeo kan have eksisteret siden det andet århundrede f.Kr. omkring tidspunktet for nedgangen for Gojoseon(朝鮮), et tidligere rige, som også omfattede det sydlige Manchuriet (満州)og den nordlige Koreanske halvø(朝鮮半島北部). Goguryeo var et magtfuldt imperium og en af ​​de store magter i Østasien,[4][5][6][7] indtil det blev besejret af en alliance mellem Silla og Tang-dynastiet i 668(668年、唐新羅連合) efter langvarig udmattende og interne stridigheder som fulgte Yeon Gaesomuns død. [12] Efter dets fald, blev dets område delt mellem staterne Forenede Silla, Balhae og Tang-dynastiet i Kina. 文語⇒高句麗=高句麗者,出於夫餘,高氏,自言先祖東明聖王。初都紇升骨城。及至大武神王,乃征夫餘,大敗之,遂統屬焉。至太祖大王宮,生而開目能視,國人惡之,及長凶虐,國以殘破。後山上王亦生而視,人以其似曾祖宮,故名為位宮,高句麗呼相似為位。位宮亦有勇力,便弓馬。魏正始中(三国志魏),入寇遼西安平,為幽州刺史毋丘儉所破。(幽州(太守)刺史母丘険(晋王司馬昭に破れ敗死)其玄孫美川王利,利子故國原王釗,烈帝時與慕容氏相攻擊。 建國四年,慕容元真率眾伐之,入自南陝,戰於木底,大破釗軍,乘勝長驅,遂入丸都,釗單馬奔竄。元真掘釗父墓,載其屍,并掠其母妻、珍寶、男女五萬餘口,焚其宮室,毀丸都城而還。自後釗遣使來朝 阻隔寇讎,不能自達。釗後為百濟所殺백제(百濟, 기원전 18년 ~ 660년 8월 29일[1])는 한국의 고대 국가 중 하나로, 고구려, 신라와 함께 삼국 시대를 구성하였다. 시조는 부여·고구려에서 남하한 온조 집단으로 마한 54개 연맹체 중 하나인 백제국으로 시작해, 4세기 중엽 근초고왕 때 마한 전체를 통일했다. イタリア語→百済=Baekje o Paekche (백제?, 百濟?) (ottobre 18(10月18日) a.C(紀元後). – agosto 660 d.C.(紀元後660年8月) fu un regno sorto nel sud (南部)ovest della penisola di Corea(朝鮮半島). Fu uno dei tre regni di Corea, assieme al regno di Shilla (新羅)e Goguryeo(高句麗). Secondo alcune fonti, il popolo di Baekje(百済) proveniva dall'allora stato di Buyeo, l'odierna Manciuria(満州), nel III secolo d.C, durante il periodo della caduta di Gojoseon(朝鮮人) Anche il popolo del regno Goguryeo (高句麗)rivendica le sue origini da Buyeo(Buyeo County⇒扶餘郡=부여군), che effettivamente conquistò(征服による影響). Baekje fu fondato da Onjo(御城), figlio di Jumong, fondatore(創業者) dello stato di Goguryeo(高句麗国家), territorio(領土) in cui si trova(探した) oggi Seul(ソウル). All'apice della sua potenza, nel IV secolo(4世紀), il regno di Baekje controllava (百済による支配)la maggior parte dell'ovest (西方)della penisola coreana(朝鮮半島), e si estendeva a nord fino a Pyongyang(北は平壌まで). Fu sconfitto nel 660 dall'alleanza di Silla(660年、新羅による統一) con gli imperatori cinesi della dinastia Tang(中国、唐(朝)帝国), divenendo parte del regno unito di Silla(新羅の一部).신라(新羅, 기원전 57년 ~ 935년)는 고구려, 백제와 함께 고대 한반도의 삼국 시대를 구성하였던 국가로, 세계적으로 오래 존속한 왕조들 중 하나로 꼽힌다. 진한에 소속된 소국 중 하나인 경주 지역의 사로국(斯盧國)이 그 시초이며, 박혁거세가 나라를 세웠다고 알려져 있다. 또한 신라(新羅)라는 국호는 ‘왕의 덕업이 날로 새로워져서 사방을 망라한다’라는 의미로 서기 503년 지증왕 때에 정해졌다. 삼국 중 가장 먼저 세워졌지만, 국가의 틀을 갖추는 데는 가장 늦었다. 6세기경 법흥왕 때 불교를 받아들여 왕권 강화와 백성의 단결을 꾀하였으며, 진흥왕 대에 이르러 첫 번째 전성기를 맞아 6세기중엽 한강 유역을 차지하였다. 중국을 통일한 수(隨)와 그 뒤의 당(唐)과 동맹(나·당 연합)을 맺어 660년에 백제를, 668년에는 고구려를 차례로 멸망시켰다. 또한, 당나라와 연합의 파기 이후 당나라와의 전쟁에서 승리하여 당나라를 한반도 밖으로 몰아내는 데 성공하였다. 대동강 이남으로부터, 원산만에 이르는 지역을 차지하여[3] 형식적으로는 삼국 통일을 달성하게 되었다. 이후 698년 발해가 건국되면서 발해와 함께 남북국 시대를 이루었다. フランス語→新羅=Le royaume de Silla (신라) est un des royaumes historiques de Corée(韓国王国の歴史), qui apparait au cours de la période(世紀(期間)年代) dite des Trois Royaumes de Corée ( 57 AEC - 668 EC=三国時代), à côté des royaumes de Koguryo [Goguryeo=高句麗] et Baekje [Paekche=百済]. Ce royaume trouve son origine dans la confédération de Jinhan, l'un des Samhan (300 AEC- 300 EC=もともとは前史三国(馬韓・弁韓・辰韓)連合を発祥(起因). Créé en 57(紀元後57年から) avant l'ère commune (AEC) dans le sud de la péninsule(半島南部), il dura jusqu'en 935 (935年まで)de l'ère commune (EC) après avoir unifié la péninsule coréenne(朝鮮半島統一の後) sous son autorité(当局(権威). Cet dernier temps(前の時代(期間) est souvent nommé « période Silla unifié (新羅による統一期間», mais il s'agit, plus précisément(しかしより正確に⇒), de l'époque(時間) où(もしくは) la péninsule coréenne se trouve(朝鮮半島探求?(制圧), en grande partie(膨大な部分), unifiée au sein du royaume de Silla(新羅王朝は統一した). Le royaume se délite au xe siècle avec l'émergence de la dynastie Goryeo(新羅王朝は、1?世紀の高麗王朝出現(浮上)により滅亡した) au cours d'une période de grande impuissance du pouvoir central face aux régions. 임나(任那) 또는 임나가라(任那加羅)는 가야의 다른 이름이다. 任那(369年-562年)是古代被認為存在於朝鮮半島的地域,相當於三韓中的弁辰,弁韓之地。過去曾被認為受古代日本(倭)的任那日本府統治。韓國學界則普遍否認古代朝鮮半島的一部曾受日本統治的說法임나일본부설(任那日本府說) 또는 남선경영론(南鮮經營論), 임나지왜재(任那之倭宰), 임나일본부(任那日本府)는 4세기 ~ 6세기에 왜국이 한반도 남부의 임나(가야)지역에 통치기구를 세워 한반도 남부 지방의 일부를 다스렸다는 학설이다. 일본인 학자 스에마쓰 야스카즈가 주장했다. 任那日本府或任那之倭宰是古代日本大和王權在朝鮮半島南部任那可能設置的統治機構任那日本府被視為皇國史觀[1]、殖民史觀[2],常年受到韓朝抨擊。舊日本政府就以任那日本府征韓論、日韓併合的依據[3],在朝鮮半島實施殖民統治1960年代後,任那日本府開始受到否定[1],南北韓學者也視任那日本府為誇大失實的宣傳[3]。2010年第二期韓日歷史共同研究委員會報告上韓國委員金泰植的論文表示可以否定倭國”武力征服”加耶建立任那日本府的理論[4],韓日歷史共同研究報告書中,韓方認為,雖然六世紀任那置於倭人支配範圍,但「任那日本府」非當時用語建議改稱為「安羅倭臣館」백강 전투(白江戰鬪, 중국어: 白江口之战→백강구 전투, 일본어: 白村江の戦い→백촌강 전투)는 663년 8월에 한반도의 백강(현재의 금강 하구 및 그 부근)에서 벌어진 백제·왜의 연합군과 당·신라의 연합군 사이의 전투이다. 당·신라 연합군의 승리로 끝났다. 대륙에 당이 등장하여 동아시아의 세력 판도가 새롭게 바뀌는 가운데 일어났던 전쟁이며, 왜도 영토가 빼앗기지는 않았지만 국방체제·정치제제의 변혁이 일어났으며, 백제부흥군 활동이 종언을 고하게 되는 등 큰 영향을 미쳤다. 白江口之战又稱白村江海戰是大唐、新罗联军与倭国唐・新羅の連合軍と倭(大和朝廷)軍の戦い)、百济联军于663年发生的一次海战第一次海戦),战役以大唐、新罗联军的胜利和百济灭亡与倭国撤军告终百済遺民による救済・援助の要請を口実に派兵=唐・新羅の連合軍に大敗。撃退され撤兵した)。改竄・削除・歪曲式「鎖国日本語?」我国版⇒白村江の戦い(はくそんこうのたたかい、はくすきのえのたたかい)は、天智2年8月(663年10月)に朝鮮半島の白村江(現在の錦江河口付近)で行われた、倭国・百済遺民の連合軍と、唐・新羅連合軍との戦争のことである「侵略」そして「負けた」「敗戦」とは絶対いわない(嘲笑+嘆息)。ノルウェー語⇒Slaget ved Baekgang (eller Slaget ved Baekgang-gu, koreansk; hangul: 백강 전투, hanja: 白江戰鬪, rr: Baekgang jeontu, mr: Paekkang chŏnt'u, japansk; Slaget ved Hakusukinoe (白村江の戦い Hakusuki-no-e no Tatakai eller Hakusonkō no Tatakai), var et militært slag mellom restene av Baekjehæren støttet av japanske styrker, og en allianse mellom det kinesiske Tang-Kina og det koreanske kongedømmet Silla. Slaget fant sted i de nedre delene av Geumelva i Nord-Jeolla.ルーマニア語⇒唐=Dinastia Tang ( chineză: 唐朝; pinyin: Táng Cháo) a fost o dinastie care a condus China între 618 și 907(618年から907年まで中国を支配した王朝). Imperiul Tang (唐帝国)a reprezentat perioada(期間(時代)世紀) de apogeu a civilizației chineze(中国の文明). Toleranța religioasă (信仰の自由)de care a dat dovadă această dinastie(王朝), a cărei ilustru reprezentant a fost Taizong, a permis răspândirea doctrinelor budiste(仏教教義を許した), precum și a zoroastrismului, a maniheismului și a misionarilor (宣教師(伝道師)creștini nestorieni. În această perioadă viața culturală(文化的) asumă un puternic impuls, impuls pe care China (中国)îl transmite și Japoniei(日本)、. A fost epoca de aur a poeziei, epoca în care au trăit cei mai mari poeți ai Chinei: Li Taibo, Du Fu și în care au apărut marile școli de pictură.  唐朝(618年-907年),中國朝代,國祚共历289年,21位皇帝。由唐高祖李淵所建立,與隋朝合稱隋唐。唐室出身自關隴世族,先祖李虎在南北朝的西魏是八柱国之一,封为唐国公[1]:254。其後代李淵為隋朝晋阳(在今山西太原西南)留守,在隋末民變時出兵入關中以爭奪天下,於618年受隋恭帝楊侑禪位,在唐朝統一戰爭中統一天下。唐朝定都長安(今陕西省西安市)。并设东都洛陽、北都晋阳等陪都[2]。高麗⇒고려(高麗, 918년~1392년)는 918년 태봉의 궁예를 축출하고 왕건이 즉위한 이후, 이성계에 의해 멸망하기까지 한반도 일부를 지배하였던 국가이다.신라 하대에 송악 지방의 호족인 왕건이 918년에 개국하여, 919년에 송악을 개경(開京: 현재의 개성)이라 이름을 고치고, 그 곳을 수도로 삼았다. 그 뒤, 935년부터 936년에 걸쳐 신라와 후백제를 차례대로 복속하였다. 광종은 왕권의 안정과 중앙 집권 체제를 확립하기 위하여 노비안검법과 과거제도를 시행하고 공신과 호족 세력을 제거하여 왕권을 강화하였다. 이어서, 경종 때는 전시과 제도를 실시하였고, 성종은 지배체제를 정비하였다(시무28조). 수도 개경의 외항인 벽란도에서 송나라, 왜, 아라비아, 페르시아, 로마 등지의 상인들과 무역했다. 유목제국인 요나라(거란 제국), 금나라(여진 제국)등과의 전쟁을 통해 동아시아 국제질서에 고려-요-북송 / 고려-금-남송 3강 구도의 팽팽한 세력 균형을 유지하였으며 송나라와는 우방관계를 맺었다. スウェーデン語⇒高麗Koryo Kungariket Koryo var ett koreanskt kungadöme som grundades år 918 av kejsar Taejo(918年、高麗太祖が即位). Koryo(高麗) erövrade tre mindre kungariken, Silla(新羅), Hubaekje och Hugoguryeo och förenade dem år 936. Därefter utvidgades rikets gräns norrut till dagens Wonsan i nordost (936–943) och till Yalufloden (993). På 1200-talet invaderade Mongolerna (モンゴル)Kina och etablerade Yuandynastin(モンゴル帝国=元朝) och från 1230-talet blev Korea vasallstat under Yangdynastin. Kungadömet Koryo bestod till 1392 då det avlöstes av kungariket Joseon(朝鮮). フランス語→高麗の歴史=Histoire La fin de Silla(新羅の滅亡) Vers la fin du ixe siècle(?世紀末), le royaume de Silla décline(新羅王朝の衰退) 1; il doit faire face à une période de guerre civile(内戦) et(加えて) de soulèvements paysans(農民蜂起), à des scissions en plusieurs petits États qui proclament leur indépendance(幾つかの連合による独立表明). Les principales rébellions (主要な反乱)sont conduites par Gung Ye de Silla (궁예, 弓裔, mort en 918), Gi Hwin (기휜), Yang Gil (양길) et Gyeon Won (견훤). Ce Gyeon Won se proclame, en 900(900年), roi du nouveau Baekje(新百済) ou(もしくは) Hu-Baekje (後百済=후백제, soit Baekje postérieur(後百済). En 901 Gung Ye crée le nouveau Koguryo(901年新高句麗) ou Hu-Goguryeo (후고구려, soit Goguryeo postérieur(後高句麗), plus tard renommé Taebong (後高句麗に改名태봉)). Il réussit son opération avec l'appuis de Wang Geon. Quant à Wang Geon(高麗 太祖), fils d'un riche marchand de Songak (高麗の裕福商人)actuelle(実際) Kaesong=高句麗) et ancien dignitaire de Silla(古代新羅の高位), il se proclame, en 918(918年に宣言), chef d'un État qu'il nomme Goryeo(高麗連邦). Ces évènements mettent fin à l'époque de la Corée unifiée au sein du royaume de Silla(新羅を滅ぼし朝鮮を統一). C'est une période intermédiaire(過渡期), dite « période des Trois Royaumes postérieurs(後三国時代) », qui va durer jusqu'en 935(935年まで). La période prend fin en 935 avec la défaite et l'annexion de Baekje postérieur par Wang Geon(高麗太祖による百済併合), allié à Taebong(後高句麗). Ce dernier, Wang Geon qui conduira à la réunification de la péninsule en créant le nouvel État de Goryeo(高麗国家(連邦?), est alors un marchand (商人)qui a fait fortune en commerçant avec la Chine des Tang(中国唐朝と通商(貿易), qui traversait une crise semblable à celle que traversait Silla. En effet le délitement de Silla intervient parallèlement à l'effondrement des Tang, qui commence en 868 et s'achève en 907. La capitale Chang'an est prise en 881 par le contrebandier Huang Chao. La Chine éclate alors, c'est la période des Cinq Dynasties (金朝の時代)et des Dix Royaumes (907-979). En 904 la tribu mongole(903年、モンゴルの来襲) des Khitan s'empare de Chang'an et fonde, dans le nord de l'ancien empire Tang (北方古代唐帝国)et(加えて) sur les steppes (平原)un empire conquérant sous la Dynastie Liao(遼朝). C'est une nouvelle menace pour la péninsule(半島の新たな害)2.高麗⇒高丽[註 1](918年-1392年),又称高麗王朝、王氏高丽[註 2],是朝鲜半岛古代王朝之一。918年泰封国弓裔王的部将王建推翻弓裔建立高丽国,定都于自己的家乡开京(即今开城)。高丽历史在朝鲜半岛维持了近500年,直到1392年朝鲜王朝的建立 佛教是高丽国的国教。历经16年时间雕刻成的高丽大藏经是世界瑰宝之一。高丽国青瓷制作手艺精湛,闻名世界。[2][3][4]部分观点认为,高丽是世界上最早出现金属活字印刷术的国家[5][6],但史學界大多數則認為中國在更早的時期已經發明了銅活字印刷術,並用於印製紙鈔。[7] ドイツ語→高麗の政治形態=Politisches System Goryeo war eine Monarchie mit dem König an der Staatsspitze(高麗は王制国家). Die herrschende Klasse(階級) Goryeos(高麗) bestand aus den ehemaligen Sillaaristokraten und den Provinzführern, aus deren Reihen die Mitglieder der administrativen Versammlung („Samsong“) und des königlichen Sekretariats („Chungchuwon“) gewählt wurden, die gemeinsam den Obersten Staatsrat bildeten.[2] Verschiedenes Während der Goryeo-Periode (高麗時代)entstanden die Samguk Sagi und Samguk Yusa, die über die Zeit der drei Reiche(帝国) berichten, sowie die Tripitaka Koreana(高麗八萬大蔵経), eine Sammlung buddhistischer(仏教) Schriften. Bei der Eroberung Goryeos durch die Mongolen wurde die Tripitaka Koreana zerstört, später aber wieder neu geschaffen. nde des 12. Jahrhunderts wurde in Korea der Buchdruck mit beweglichen Lettern erfunden, allerdings, im Gegensatz zum 200 Jahre später von Johannes Gutenberg erfundenen Verfahren, ohne Massendruckmöglichkeit. Eine Mittelschicht gab es in Korea noch nicht. Diese formte sich dort erst während der Joseon-Zeit(朝鮮).[4] 李氏朝鮮⇒조선(朝鮮, 문화어: 이조조선, 이씨조선, 약칭: 이조[3], 1392년~1897년(혹은 1910년))은 이성계가 세운 나라이다. 505년간 27명의 왕이 한반도와 부속도서를 통치하였다. 공식 명칭으로 조선국(朝鮮國)이라 하였으며, 때로 대조선국(大朝鮮國)이라는 명칭을 어보(御寶), 국서(國書) 등에 사용하였다.[4] 흔히 조선(朝鮮) 또는 조선 왕조(朝鮮王朝), 이씨 조선(李氏朝鮮), 이왕조(李王朝), 이조(李朝)라고 부르기도 하였다.[5][6] 고려 말기 신진사대부의 지원을 받은 무관 이성계에 의해 건국되었으며 이후 505(518)년 동안 존속됐다. 조선은 유교에 의한 통치 이념을 기본으로 임금과 신하에 의한 치를 중요시했다. 존속 기간에 대해서는 다소의 논란의 여지가 있다.대한제국의 경우는 조선이 이름만 바꾸었을 뿐 같은 나라라는 점에서 조선의 존속기간을 1392년~1910년으로 보는 견해도 있다. 倭寇(日語:倭寇)是东亚地區对东亚海盗的贬称,一般是指13至16世紀期間活躍於朝鮮半島及中國沿岸的海盜,这些海盗被抓拿后一般報稱自己為日本人,故此又说是為日本海盗,惟歷史上倭寇来源众多,成分复杂,在倭寇最強盛之時,他們的活動範圍遠至東亞各地、甚至是內陸地區。 倭寇不一定都是來自日本的海盜。前期的倭寇,確實以日本人为主体,被称为「真倭」2]リトアニア語⇒Japonų piratai (倭寇 jap. wako, kin. woukou) – piratai, siautę Pietų Kinijos jūroje XIV–XVII (14~17世紀)a. Nors jie vadinosi japonų piratais(日本の海賊), tautinė sudėtis buvo labai mišri: reiduose dalyvaudavo ne tik japonai, bet ir kinai, korėjiečiai(高麗=朝鮮). Spėjama, kad klestėjimo metu tarp jų tikri japonai sudarė tik vieną trečdalį.明朝(1368年1月23日-1644年4月25日[註 2])是中國歷史上最後一個由漢人建立的大一统王朝,歷經十二世、十六位皇帝,國祚二百七十六年[參 4]。元末年间政治腐败,天灾不断,民不聊生,爆发农民起义,朱元璋加入红巾军中乘势崛起,1364年朱元璋称吴王,建立西吴[參 5]。1368年,在扫灭陈友谅、張士誠和方国珍等群雄勢力后,于当年农历正月初四日朱元璋登基称帝,国号大明[參 6],并定都應天府(今南京市),其轄區稱為京師,由因皇室姓朱,因此又稱朱明。後以「驅逐胡虜,恢復中華」[參 7]為號召北伐中原[參 8][參 9],结束蒙元在中国的统治,丢失四百年的燕云十六州也被收回[參 10],最終消滅張士誠和方國珍等各地勢力,统一天下。明初天下大定,经过朱元璋的休养生息,社会经济得以恢复和发展,国力迅速恢复,史称洪武之治。エスペラント(人工語)⇒明朝=La dinastio Ming (ĉine: 明朝, pinjine: míng cháo), nomita ankaŭ Imperio de la Granda Ming(大明帝国), estis la reganta dinastio de 1368 ĝis 1644 nome dum 276 jaroj en Ĉinujo(1368年から1644年までの276年間に渡って中国を支配した王朝), haltiginte la mongolan fremdregadon de la dinastio Yuan(モンゴル帝国=元朝) kaj finis en la 17-a jarcento per la dinastio Qing(清朝). La Ming(明), priskribita de kelkaj kiel "unu el plej grandaj epokoj de laŭorda regado kaj de socia stabileco(社会の安定) en la homa historio(歴史),"[1] estis la lasta dinastio en Ĉinio(中国の王朝) regata de etnaj Hanoj(ハノイ(ベトナム首都). Kvankam la dekomenca ĉefurbo Pekino falis en 1644(1644年、北京に還都?) pro ribelo kondukita de Li Ziĉeng (朱元璋=洪武帝)kiu establis la ekon de la dinastio Ŝun(宋朝), tuj anstataŭigita de la Manĉu-regata dinastio Qing(清朝=満州(女真族)⇒辮髪), reĝimoj fidelaj al la trono Ming(明連邦?) - kolektive nomata Suda Ming - estis kio survivis ĝis 1662(1662年まで存続).

×

非ログインユーザーとして返信する